listening to the rain
Hör hur regnet slår ner mot fönsterkarmen i ojämn smattrande takt, ser de matta väggarna i rummet flamma upp lite då och då tack vare lågorna från ljuset i dess behållare på det egentligen rätt fula nattduksbordet. Känner en doft som gör hela rummet tryggt och fridfullt. I magen knorrar det lagom mycket, inte alls på tal om nöd ännu men hungern finns där. En saknad smyger sig fram mellan tankar som flyger och far, men den går än så länge att hindra. Där finns även en svag längtan, en mycket svag en och det skulle inte alls göra något om den växte till sig. En del av henne säger ja, gå dit, gör det, ha roligt, släpp taget lite, försök men en annan del av henne säger samtidigt nej, det är inte jag, det är onödigt, det tar upp tid, det kan bli fel eller vara farligt. En lite värmande front gör sig påminnd, det är bra när man få till det, extra bra när man kämpat för det en tid. Det finns en känsla som vill att tiden ska gå lite snabbare, en annan känsla tar över och vill att tiden ska gå så ytterst långsamt som möjligt. Det finns ingen stark vilja just nu, i varje fall ingen som syns.
Hej kompisar, jag ligger just nu i min säng tillsammans med två hundar. Hade varit otroligt mysigt om de inte tagit upp så mycket plats och om jag inte nyst var femte minut.. Men söta är de och håller även värmen uppe. Funderar på att träna lite, är så sugen på något sockrigt så jag ska nog ner och köra ett träningspass jag. (Jag uppdaterar förra inlägget om lovet dag för dag om ni vill veta) Puuzzar
Kommentarer
Trackback
