♦♦♦♦♦♦

Den där saknaden som inte går att beskriva och som är värre än allt.
Den finns fortfarande där. Ibland kommer allt till en och man saknar
livet som det en gång var. Mycket har tillkommit på senare tid som jag
är glad och tacksam över men inget blir någonsin som förr. Jag är nöjd
med mig och mitt liv nu och vill inte ändra på något men något saknas
fortfarande. Jag antar att det aldrig blir komplett och perfekt men jag vill.

Mycket tråkiga känslor då det är måndag idag, tråktisdag imorgon och

en drös med gammalt jobbigt plugg som hänger över en plus annat smått

och jobbiga människor. Usch, hoppar in i duschen nu och rensar tankarna.

Ska prata med älskling också innan sängen. Kämpa. En enda månad kvar

till frihet.

Japp tre från idag, inte speciellt vackra men here U go